Rödby- Puttgarden

Jag har varit i Rödby många gånger. Jag har t o m övernattat där en gång. Annars är det nog en plats man bara känner till som platsen där färjan till Tyskland startar. Hädanefter kommer jag nog att tänka på Tine och Jane när jag åker dit. Den här boken handlar alltså om Jane och Tine. De är systrar och bor tillsammans i en lägenhet i Rödby, där bor också Tines lilla dotter Ditte. De arbetar på parfymeriet (tax-freeshopen) på färjan mellan Rödby och Puttgarden. Det är Jane som helt odramatiskt berättar om sitt liv som kanske på ytan verkar trist och händelselöst. Här diskuteras män, arbetskamrater och allt som hör just det dagliga livet till. Det är inte lätt att få det vardagliga att bli fängslande men det lyckas Helle Helle verkligen med - detta är vardagsrealism när den är som bäst. Det går stillsamt fram i boken, men jag älskar formen. Det är det här man brukar kalla "diskbänksrealism", den enkla vardagen skildras utan omskrivningar i ofta korta enkla meningar. I Danmark har författaren Helle Helle blivit prisbelönt och hyllad och hennes stil liknas vid Hemingways.

På bilden Ernest Hemingway- berömd författare

"Lillebror ser dig"

Utställningen ”Lillebror ser dig” är en del av Forum för levande historias arbete med att uppmärksamma brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Utställningen finns nu på biblioteket på Heleneholms gymnasium.

Kom in och läs och begrunda!!


Vill du läsa mer om utställningen och brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer klicka här.

Det brinner i mitt huvud av Camilla Lagerqvist

Har precis läst en härlig bok om Daniel. Daniel trivs inte, vare sig i skolan eller med sig själv. Han har svårt att koncentrera sig och blir ofta osams med både klasskompisar och lärare. Det känns som om det brinner i hans huvud, som om något exploderar och brister: Då är det synd om den som råkar befinna sig i närheten.


Ska man försöka skildra hur det kan kännas att inte hänga med, inte kunna kontrollera sig, att inte höra hemma någonstans, att bråka med lärare och göra mamma besviken fast man inte vill så känns det som om det har lyckats i den här boken. LÄTTLÄST OCH BRA.

Människor helt utan betydelse

Såg ni filmen "Darling"? Vad bra den var - men obehaglig, precis som den här boken. Det var Johan Kling som gjorde filmen och som också har skrivit den här boken.

Den handlar om Magnus, en kille omkring 30 som jobbar med något diffust inom media. Vi får följa honom och hans tankar under en enda dag, vi följer med till hans potentiella arbetsgivare när han i princip får sparken, vi får följa hans tankar om hur det kommer att bli att träffa flickvännen efter en vecka på landet. Han är svartsjuk och osäker och lider av mindervärdeskomplex vad gäller det mesta. Det är en roman om svaghet, om det opassande i att vara en mes i en värld som går ut på att ta för sig.

Man irriterar sig ibland på att Magnus inte kan "rycka upp sig" och tro på sig själv lite mer samtidigt som man lider med honom. Jag gillade boken trots att den gav mig obehagskänslor i magen och gjorde mig ledsen - det finns så många som Magnus som går omkring och är passiva och osäkra för att de inte kan och vågar.